Att jobba eller inte jobba...det är frågan!
Som samhället ser ut idag är det allt utom lätt att få sig ett jobb. Det blir allt fler och fler jobb sökande men mindre jobb. Hur fan går detta ihop??!!
Det gör det inte. Alla arbetsgivare vill ha personal som har erfarenheter av arbetslivet men dom får inte vara för gammla heller för då kostar de tydligen mer att ha dom.
När man är snart 22år ska man tydligen ha en massa erfarenhet av att jobba, men dom som gått om någon årskurs i skolan då och tog studenten mycket senare än sin års kull? Vi har inte hunnit få någon erfarenhet av jobb...hur ska vi göra då?
Sen kan man inte vända sig till någon för hjälp heller, socialen skiter i en samma sak med försäkringskassan.
Alla har vi drömmar om vad för typ av jobb man vill ha, men att uppnå dessa drömmar kan vara svårt för en del.
Jag tog studenten den 4/6-2009 och jag fyller 22år nu i december, jag gick om 3an i grundskolan och sen hade jag för dåliga betyg när jag skulle söka in på gymnasiet så jag fick gå på IV ett litet tag innan jag kom in på handel och administration med inriktning på turism i 2an och 3an.
Hur blir det för mig då? Jag söker jobb men utan någon tur. Ibland vill man bara ge upp, fast då börjar jag tänka på min sambo och våran hund. Då fortsätter jag att söka.
Jag är mer rädd än vad jag kan säga för att jag inte ska få något jobb, för att i andras ögon kan jag verka dålig och inte värd ett jobb.
Det hjälper inte att bli pressad och ta första bästa jobbet för mig, men jag vet att det är just så det kommer att bli.
Drömmen för mig är att starta eget(men det blir jag idiot förklarad till) och en annan dröm jag har haft i stort sett hela mitt liv är att få vara modell, gud vad jag älskar att vara framför kameran. Men ingen modell agentur vill ha mig, jag får alltid höra att jag inte är det dom söker just nu. Med andra ord: Du är inte tillräkligt vacker eller har den kroppen för en modell.
Det blir att man börjar tvivla så mycket på sig själv när man bara får höra negativa saker, och sällan ens styrkor.
What to do?
Jag ska till arbetsförmedlingen den 9/9-2009 och då får jag höra lite mer vad dom har att säga till mig...
Nu har jag inte så mycket mer att säga; Förlåt mig om detta inlägget blev deprimerande, ville bara få ur mig lite tankar och känslor.
Ha det bra!
Sassy
Det gör det inte. Alla arbetsgivare vill ha personal som har erfarenheter av arbetslivet men dom får inte vara för gammla heller för då kostar de tydligen mer att ha dom.
När man är snart 22år ska man tydligen ha en massa erfarenhet av att jobba, men dom som gått om någon årskurs i skolan då och tog studenten mycket senare än sin års kull? Vi har inte hunnit få någon erfarenhet av jobb...hur ska vi göra då?
Sen kan man inte vända sig till någon för hjälp heller, socialen skiter i en samma sak med försäkringskassan.
Alla har vi drömmar om vad för typ av jobb man vill ha, men att uppnå dessa drömmar kan vara svårt för en del.
Jag tog studenten den 4/6-2009 och jag fyller 22år nu i december, jag gick om 3an i grundskolan och sen hade jag för dåliga betyg när jag skulle söka in på gymnasiet så jag fick gå på IV ett litet tag innan jag kom in på handel och administration med inriktning på turism i 2an och 3an.
Hur blir det för mig då? Jag söker jobb men utan någon tur. Ibland vill man bara ge upp, fast då börjar jag tänka på min sambo och våran hund. Då fortsätter jag att söka.
Jag är mer rädd än vad jag kan säga för att jag inte ska få något jobb, för att i andras ögon kan jag verka dålig och inte värd ett jobb.
Det hjälper inte att bli pressad och ta första bästa jobbet för mig, men jag vet att det är just så det kommer att bli.
Drömmen för mig är att starta eget(men det blir jag idiot förklarad till) och en annan dröm jag har haft i stort sett hela mitt liv är att få vara modell, gud vad jag älskar att vara framför kameran. Men ingen modell agentur vill ha mig, jag får alltid höra att jag inte är det dom söker just nu. Med andra ord: Du är inte tillräkligt vacker eller har den kroppen för en modell.
Det blir att man börjar tvivla så mycket på sig själv när man bara får höra negativa saker, och sällan ens styrkor.
What to do?
Jag ska till arbetsförmedlingen den 9/9-2009 och då får jag höra lite mer vad dom har att säga till mig...
Nu har jag inte så mycket mer att säga; Förlåt mig om detta inlägget blev deprimerande, ville bara få ur mig lite tankar och känslor.
Ha det bra!
Sassy
Kommentarer
Trackback
